Hundöarna på Drottningholm

Linns 2,5-åriga spanska adoptivhund Sota har Drottningholmspremiär och jag var inbjuden. Paradiset för alla!

Published with Blogger-droid v1.7.4

Fyra nätter kvar

Mötet hos Karin i Broby gick jättebra! Hon har mycket erfarenhet av hundar och bor granne med en engagerad Hundhjälpen-medlem som bland annat har två rumänska hundar. Peggy kommer bli Alex sambo, hon är en lugn gammal dam på typ fem kilo. Han trivdes jättebra, han slappnade av fast det var tre helt okända människor och en ny hund där. Vi märkte tydligt att han kunde landa där på ett sätt han inte gjort här.
Att lämna honom samma dag var inget alternativ efterom hon skulle vara borta på kvällen. Men nu har vi bestämt att han flyttar på torsdag, då kör vi dit igen och berättar lite mer om hans vanor och beteende så hon är förberedd. Och så tar vi med hans grejer, och lämnar sedan honom där hos Karin och Peggy...

Så som det ändå kan vara

Jag vet att det här är en otydlig bild, men jag är i förgrunden i svart linne, Bisou ligger bredvid halvt under täcket och Alex ligger typ på Jakobs kudde.
Så mysigt har vi haft det ibland! Hoppas han inte glömmer det, men att han inte kommer sakna det.

Published with Blogger-droid v1.7.4

Always too soon

Imorgon åker vi till Karin som bor utanför Kristianstad. Vi gör en utflykt, jag och Jakob och Alex. Om Alex inte är rädd för henne och i övrigt verkar trivas där... då stannar han där och vi åker hem själva.
Vi hade inställningen att detta var ett öppet möte för att presentera Alex och träffa henne och prata lite. Men det klart, trivs han finns det ingen anledning att skjuta upp hans flytt.

Hjärtsnörp. Vad sorgligt det blev helt plötsligt.

Två jourhemsförslag

Nu har Sannas arbete burit frukt och det finns två jourhem som Alex eventuellt kan flytta till. Det ena alternativet är en kvinna som bor nånstans i mellanskåne, som verkar väldigt erfaren och rutinerad. Den andra kommer jag inte ihåg var Jakob sa att hon bodde.
Självklart behöver man ju mötas och de behöver ju träffa Alex, men det finns i alla fall reella möjligheter just nu.

Ni förstår att jag inte vill att Alex ska flytta va? Men han behöver nog få en chans i en bättre miljö, för att landa och trivas. Så detta är ju både glädjande och sorgligt. Jag hoppas innerligt att jag kommer få möjlighet att träffa honom efter att han flyttat.

Omplaceringsprocessen har börjat

Hej hundälskare!


Vår kontaktperson på Hundhjälpen, Sanna, har nu fått höra vårt beslut att vi vill låta Alex komma till ett lämpligare hem. Vi, eller snarare mest Jakob, har ju pratat mycket med henne och hundtränaren Johan. Johan sa att han skulle ha förståelse för ett sådant beslut i Alex fall och Sanna har påpekat att om vi väljer att låta honom flytta så är förr bättre än senare. Så därför har nu omplaceringshjulen börjat rulla.
Sanna kommer att höra sig för bland Hundhjälpens jourhem och när det blivit napp får Alex bo där tills vidare. Sedan kommer han att vara tillgänglig för nyadoption, med krav på exempelvis att det nya hemmet inte ligger typ mitt i en lekpark och kanske där det kommer färre besökare.

Det är så sorgligt och slitsamt. Självklart är det inte lätt att ge upp på en hund som man har längtat efter och som jag ville ge ett bättre hem. Det känns så misslyckat att han skulle komma hit och ha det bättre än i hägnet i Rumänien, men så verkar han alltigenom otrygg i sin omgivning. Förutom med oss då - jag, Jakob och Bisou. Han har ju sakteliga blivit mer och mer tillgiven mot mig och Jakob.
 
Jag tycker själv att jag och Jakob inte är några klena dumbommar helt utan hundvana. Men, i fråga om Alex, så räcker vi inte till. Jag vill inte beskriva Alex som en problemhund, men det finns uppenbarligen problem som vi inte är erfarna nog att lösa. Kanske är det helt enkelt enbart förutsättningarna som behöver ändras, lite mer lugn och ro för Alex.

Lilleman

I favoritsoffan.

Published with Blogger-droid v1.7.4